NÅNTING MÅSTE
GÅ SÖNDER

Karin Nystås smyger sig
in i "Döda flickors kapell"


När människor är ensamma gör de saker de aldrig skulle kännas vid.
 Bakom de polerade fasaderna händer mycket som inte tål dagsljus.
 En liten stad, dess invånare och hemliga liv.
 "Döda flickors kapell" av Stephen Dobyns är en bok om vad som händer med människor när skyddsmurarna är borta och spärrarna har släppt.

Aurelius är en vanlig, smått idyllisk, amerikansk småstad, med rådhus, bibliotek, kyrkor, high school och ett college. Där lever sjutusen personer sina liv, intalar sig att de har god sammanhållning, medborgaranda och kärlek till nästan.

Men idyllen slås sönder.
 En efter en försvinner tre unga flickor spårlöst, och snart står det klart att gärningsmannen måste vara någon i staden med god kännedom om dess inre liv.
 Människor är chockade och rädda. Misstänksamheten ökar. Vem är vän och vem är fiende? Hur ska man kunna veta att grannen är den han utger sig för att vara?
 Plötsligt är mycket starka krafter i omlopp. Staden sjuder av rädsla, hämnd och aggressivitet. Det som nyss var helt orimligt är nu fullt möjligt.

"Någonting förskräckligt hände och förskräckliga saker behövdes för att få slut på det. Det var den moraliska rösten som talade, superegot. Men låg det inte någon njutning i att förskräckliga saker nu blev tillåtna? ... De kunde rättfärdiga sina handlingar genom att kalla dem reaktioner. De kunde göra något fruktansvärt och kalla det bestraffning eller hämnd eller vedergällning, med det var likafullt fruktansvärt. Deras hemliga frestelser förvandlades till öppet beteende och de kom själva att dela monstrets egenskaper. Detta var åtminstone vad som hände i min stad."
("Döda flickors kapell", s 129.)

Stephen Dobyns låter en biologilärare på stadens high school vara bokens jag och berättare. Han beskriver allvetande och lidelsefritt livet och människorna i Aurelius.
 Staden skildras nästan som en myrstack där man lyft på det översta lagret och tittar ner. Det är dock ingen trevlig bild som tecknas.
Människorna beskrivs som flockdjur, som jagar dit uppmärksamheten är riktad just nu, helt utan eftertanke eller logik.
 Invånarna reduceras till drifter och behov, när den yttre polityren skalats bort.

Boken är stundtals mycket prosaisk och stundtals analyserande och filosoferande. Författaren väver skickligt ihop de olika delarna till en helhet, detaljerna är många och utvikningarna långa, men man återkommer hela tiden till historiens mittfåra och berättelsen förs framåt.

"Döda flickors kapell" är en tät, välskriven psykologisk thriller som håller hela vägen till slutet.
 Att få veta vem som rövat bort flickorna är underordnat beskrivningen av människornas hemligheter.
 Boken väcker en gnagande misstanke att detta skulle kunna hända var som helst om förutsättningarna är de rätta.
 Kanske till och med där jag bor.

av karin nystås


EN NY BOK:
Stephen Dobyns, Döda flickors kapell
(Boströms förlag, 1999. 403 sidor. Originalets titel: The Church of Dead Girls, Översättning: Nils Larsson.)


Boken är skänkt till Nystås Bibliotek av bokförlaget.
Besök gärna deras hemsida, www.bostroms.tm

[ Hem ] | [ Innehåll ]